Efter att ha tillbringat större delen av veckan i krånglande tunnelbanevagnar och bilköer i rusningstrafik var jag i behov av att få utlopp för mitt fartbegär. Valet av denna upplevelsetest blev därför enkelt, jag skulle köra go-kart, skjuta luftpistol och avsluta med en runda pilbåge.

Min utmanare denna dag skulle bli Mark som är en inbiten motorfantast med allt från tunga terrängbilar till snabba offshorebåtar i sitt garage.

Jag var återigen lite tidig och banan var inte bokad förrän vid tretiden så jag passade på att kolla in de andra förarna och försöka memorera hur de körde banan. Skärmarna som visade de aktuella varvtiderna visade imponerande tider, ett varv på drygt 27 sekunder, banrekordet låg på 25,3 sekunder. Plötslig kände jag en kall läsk i min hand och Mark började putta mig mot darttavlan, dags för miniturnering i dart, ropade Mark glatt. Efter att ha diskuterat regler insåg vi att det skulle bli för krångligt och långdraget med riktig poängräkning så först till femtio eller bullseye vinner bestämde vi. Den andra omgången påbörjades av mig, första pilen hamnade några centimeter från mitten och jag kände mig taggad. Jag tog upp den andra pilen, vägde den noga i min hand och började fokusera på målet. Efter tre försiktiga rörelser för att sikta in min hand lät jag pilen lämna mina fingerspetsar för vidare flygtur mot tavlans mitt. BULLSEYE!


Gokart-äventyr

Belåten med den förkrossande segern drack jag upp det sista ur min burk och registrerade mig i receptionen där jag också mottog mitt VIP-kort. Kungligt tänkte jag och gick vidare mot omklädningsrummet där vi bytte om till mer racingvänliga kläder. Samtidigt som vi bytte om hörde vi jubel från banan överrösta de pigga go-kartmotorerna, En kille som kallade sig ”Grand-daddy” hade visst vunnit tävlingen och fick åka ett segervarv med den rutiga flaggan i näven, hans bild och tider visades på skärmarna som är utspridda över anläggningen.


Gokart i skarp sväng

Efter säkerhetsgenomgången i briefingrummet var det dags att sätta sig i bilarna och gasa iväg. Femton minuters körning var beställt och de första varven gick åt att lära känna banan och bilen. Däcken värmdes upp och greppet blev bättre och bättre. Skillnaden att köra på asfalt jämfört med betong som annars är vanligt på andra ställen var enorm. Kortare bromssträckor och bättre grepp i kurvorna är de största fördelarna med asfaltbanan. Killen med flaggan började vifta med en flagga och indikerade att tidtagningen har börjat, inglidande på första raksträckan positionerade vi oss bredvid varandra för en jämn start. Lika snabbt som hjärtat bankade mot bröstkorgen närmade sig också 90 graders kurvan längre fram, vi låg fortfarande jämsides. Lite fegt bromsade jag för tidigt och Mark fick försprång in i kurvan. Allteftersom tiden gick blev kände jag mig säkrare och säkrare på att köra, tyvärr hade Mark en brantare inlärningskurva så han körde sakta ifrån mig för varje kurva vi passerade.


Vem kom först egentligen?

Armarna började nu kännas en aningen trötta vilket fick mig att nytända, gaspedalen trycktes ännu hårdare mot stoppet och jag började nu ta in på Marks svarta Go-kart vars bromsljus jag såg tända innan varje kurva. Vinden susade kring min hjälm och jag kände även fartvinden kring mina vita knogar som kramat ratten i snart 15 minuter. Lutande inåt i svängarna för att effektivisera min körning hade jag nu återigen fått hopp om att vinna ”Upplevelsepresent Grand Championships”. Precis när det började bli som roligast flaggade målkillen att det var två varv kvar att köra, dvs. cirka en minut och jag började samtidigt inse att en seger endast var möjlig om Marks bil plötsligt gav upp. Det gjorde den inte. Jag såg mina egna racingdrömmar krossas när Mark åkte segervarvet med flaggan i handen.


Dartutmaningen

Lite skakiga i kroppen av all adrenalin gick vi vidare mot hallens skjutavdelning med varsin pistolväska i ena handen och en pilbåge modell större i den andra. Efter tydliga instruktioner från skjutledaren började vi skjuta. Inspirerade av pistolskyttet för några veckor sedan där svenska mästaren i speedshooting visade vart skåpet skulle stå började vi peppra våra måltavlor med våra luftpistoler. Vikten på luftpistolen var oväntat högt och kunde lätt jämföras med ett riktigt vapen, vilket gav stabilitet till skjutningen. För att få poäng skulle tre tavlor träffas i rätt ordning varpå måltavlorna hoppade upp igen. 80 skott senare hade jag sju träffar totalt mot Marks åtta, stortorsk igen!


Poängblad

Rejält revanschsugen tog jag fram pilbågen och började avfyra pilarna i sann Robin Hood anda, det här kunde bli min räddare om jag gick segrande ur bataljen. Armbågen rakt ut åt sidan, dra tillbaka den spända bågen tillsammans med pilen till hakan och släpp iväg. Med ett swoosh åkte pilen iväg mot tavlan och träffade en ring utanför mitten. Efter tre serier och ett jämnt flöde av bra träffar stod det klart att jag äntligen skulle få känna den ljuva sötman av en rejäl vinst.


Nåja vi var ju vänner trots storförlust

Drygt två timmar efter vår ankomst summerade vi ihop poängen i baren med varsin läsk och kaffe och kunde konstatera att man inte behöver åka till Gröna Lund för att ha kul.


Mitt under pistolduell