Jag har alltid tyckt bra om lakrits, väljer det gärna de svarta godsakerna i godispåsen, men inte varit den där lakritsdyrkaren av stora mått som jag vet att vissa är. Men oavsett var på kärleksskalan till lakrits man är så är det här en kväll som är uppskattas ordentligt av oss alla på plats!

Av Ellinor Brenemark

Jag är först in i den mysiga lokalen, tillika butiken, i centrala Stockholm. Framför mig står ett uppdukat bord och jag välkommnas att slå mig ner vid en av platserna runtom. Doften av choklad och lakrits är verkligen lockande och jag kan inte vänta att sätta tänderna i de olika sorters lakritsbitar som ligger på min tallrik. Det både ser och doftar gott. Snart är alla platser fyllda och för dem som vill serveras ett glas rött vin där en av noterna är lakrits. Vi börjar med att smaka på den lilla roten som ligger högst upp på tallriken. Det är själva lakritsroten och samtidigt som vi tuggar på den oväntat goda lilla bit så börjar vår föreläsare, och likaså ägare av verksamheten, Tuija att visa och berätta om laktitsens historia.

Stämningen är bra och gemytlig och Tuija berättar lättförståligt om både framställning, medicinska effekter, härkomst och allt annat som hör lakrits till. Undertiden smakar vi, under Tuijas ledning, av lakritsbit efter lakritsbit och får lära oss skillnaden mellan lakrits, anis och salmiak. Det märks att hon är engagerad i sitt ämne och det blir vi också.

Vi får prova lakrits från olika delar av världen och tillverkningssätt. Det var riktigt intressant att känna skillnaden på alla olika sorter och höra historien kring de olika utvecklingarna och traditionerna. Länder som nämndes var bland annat Island, England, Finland, Italien och Australien. Kombinationen choklad och lakrits återkommer i blandade smakkonstellationer några gånger under kvällen och det var överraskande gott.

Det var ett rikt utbud av lakrits av alla de sorter som vi fick i oss den här kvällen och trots det är butiken fylld av ännu mer varianter. Många dröjer sig kvar efter att provningen är över. Vi har trevligt och ingen av oss verkar riktigt vilja gå. Vi kikar runt i butiken och delar med oss av lakritserfarenheter och tips. Tuija ställer gärna upp med att svara på allehanda frågor och jag hittar massa spännande produkter att köpa, några som vi provat under kvällen och några nya. Trekvart efter att provningen är över går jag och de sista deltagarna, fyllda av massa ny kunskap. ”Nu kommer ni aldrig äta lakrits på samma sätt igen” säger Tuija och vi håller med och tackar så mycket för en riktigt trevligt kväll, med påsarna fyllda till brädden med nyinköpt lakrits från hela världen. Jag trodde aldrig lakrits kunde va så spännande!